Börja om från början är titeln på en av Eli Hembergs målningar, en målning som tjänar som startpunkt för samarbetet mellan Konstmuseet i Skövde och duon SKYMMER OCH SER. Duon utgörs av konstnären Jenny Magnusson och fotografen Patrik Elgström. Tillsammans kommer de att göra ett antal interventioner i och i relation till Konstmuseet i Skövde med början den 27 april. Ytterligare interventioner följer under hösten 2023 samt under 2024. Med intervention menas i detta sammanhang att duon prövar sitt arbetssätt och metod i relation till museet som plats och samling. Duon SKYMMER OCH SER låter fotografi och skulptur mötas i olika rumsligheter, fotografiet med sitt fasta format, platthet, hålighet och dåtid och skulpturen med sin omedelbara materialitet och närvaro. Tillsammans undersöker de möjligheten att tänka i rum och ta beslut tillsammans. De låter materialiteten, arkitekturen och det begränsade formatet – rum, tid och kontext leda dem. Arkiv och återbruk är centrala teman i deras praktik – som ett sätt att koppla upp sig mot kontext, arkitektur och befintliga materialiteter.

SKYMMER OCH SER – OBSCURING AND SEEING

Vi har arbetat tillsammans i duon SKYMMER OCH SER under många år och ville prova en ny rumslighet att mötas – boken. Boken som rum är utgångspunkten för arbetet och en undersökning av det skulpturala i fotografi visavi det fotografiska i skulptur. Niclas Östlind skriver i den inledande texten ”Det som händer i mötet mellan Patrik Elgströms och Jenny Magnussons arbeten är på samma gång högst påtagligt och svårt att sätta fingret på. En avgörande och på flera sätt aktiv del i det som utspelar sig är platsen där objekten och bilderna ställs samman.”

I arbetet med boken blev det intressant hur dualiteten återspeglade sig inte enbart mellan konstnärerna och medierna fotografi och skulptur utan även mellan Östlunds svenska text i översättning till engelska av Astrid Trotzig och hur Pascal Proseks typografi grep in i formgivningen av boken.

Text: Niclas Östlind fil. Dr i fotografi, curator och författare. Översättning: Astrid Trotzig, författare och översättare Typografi: Pascal Prosek, designer Fotografi, design, editing: Patrik Elgström

I Projektrum:Augsburg inbjudna av Andreas Nobel visade vi det platsspecifika verket Denna maskin är en samarbetsmaskin. Titeln har vi lånat ur Thomas Temptes bok Arbetets Ära där han beskriver hur man såg på svarven som en samarbetsmaskin – man måste vara fler aktiva för att sköta svarven i en synkroniserad samtidighet…

Projektrum:Augsburg är ett projekt och utställningsrum på Vasagatan 25 i Stockholm. Under sommaren och hösten 2022 visas här en serie utställningar av formgivare, konstnärer och hantverkare som tar sin utgångspunkt i Thomas Temptes konstnärskap. Augsburg drivs kollektivt och ideellt av en grupp människor verksamma inom design, konst och hantverksfältet.

Jenny Magnusson och Patrik Elgström i duon SKYMMER OCH SER visar – Mellan två givna punkter kommer det alltid att finnas ett mellanrum, om än aldrig så litet (Aristoteles Fysik) 

Platsspecifik installation i Galleriet Kl. 9 i ett skyltfönster i gången under Birger Jarlsgatan Östermalmstorg Stockholm. Ett verk som undersöker möjligheten att i skulptural collageform låta fotografi och skulptur överlappa och glida in i varandra. En lek med skyltfönstrets roll att kommunicera med den andre. 

TAK Jedeurska huset Göteborg

FIVE MINUTES AND TWENTY METERS FROM THE EDGE…

Jenny Magnusson och Patrik Elgström i duon SKYMMER OCH SER är inbjudna av FOLKSTADEN att undersöka TAK som en plats där konstnärliga undersökningar kan ta ny skepnad eller ansats till något nytt.

Med respektive praktiker, skulptur och fotografi, formar de en utställning som kretsar kring den tematik som är central i bådas konstnärskap; materialitet, rum och arkitektur. En undersökning av betraktarens och den egna rörelsen i relation till plats och ting.

Utställningen som visas i Jedeurska huset i FOLKSTANDENS regi innefattar ett allkonstverk och ett försök att iscensätta hela huset, dess funktion, ute och inne, uppe och nere. I en serie samarbeten bjuder duo SKYMMER OCH SER in författare Fredrik Nyberg för att läsa och sprida sin poesi ut i rumslig ljudbild. Texten är den ständigt omarbetade och platsskrivna texten OM SKYMMER OCH SER. Detta är den fjärde intervallen där tidigare framförande har varit på Konstepidemin, Konstakademien och WELD.  Studio STIBB gör ett nytt arkitektoniskt tillägg till 1800-tals husets gård, ett hopvikbart hörn. Där mobiliteten står i fokus till hörnets verkligen grundande karaktär. Alltings ursprung, eller för att tala med Edward Husserl ”orienteringens nollpunkt” punkten från var världen sprider sig ut.

Titeln på utställningen kommer från ett av de många möten konstnärerna hade för att finna utrymme att pröva ett tak. – Ni får fem minuteter på er och ni måste vara tjugo meter från kanten, något annat går inte.

Creative (un)makings: disruptions in art/archaeology

How do we move beyond practicing an archaeology of art that normally sees artefacts as art objects for us to examine and interpret? Is there any fresh territory available for us to work in that exists beyond the well-worn paths taken either by contemporary artists (such as Mark Dion) who play with archaeological materials to make their museum and gallery installations or by archaeologists who look to modern artists (such as Anthony Gormley) for new ways to explain behavior and patterns in the past?

In this conference, we suggest that one way forward is to explore the potentials of an art/archaeology. Our proposal is that we should move beyond traditional efforts to explain or interpret the past, and that we do this in a creative way that has impact on contemporary societies. To make such a move is to break with long-standing traditions of archaeological practice and thinking. An art/archaeology follows three steps: disarticulation (i.e., to break an object from its historical context); repurposing (i.e., to use that object as a raw material to make new creative work); and disruption (i.e., to fashion that new creative work in such a way that it has impact in contemporary social and political debate).

Our argument is not that standard ways to study the past and explain patterns and causes of human behavior are invalid or unnecessary; on the contrary, they are of tremendous value and importance to our knowing the world that we live in, where we have come from, and where we are heading. Rather, our suggestion is that there is an additional (alternative) method of treating the remains of the past, and that this alternative moves our work into other realms of activity and consequence. The result (an art/archaeology) is neither art nor archaeology, but an invitation to explore uncharted territories beyond the boundaries of both of those disciplines. Art/archaeology: infused with the past, released from the limitations of meaning and interpretation, with affect in the present.

GIBCA Extended 3:e Våningen Göteborg

SKYMMER OCH SER – Exercise with assemblage (of artefacts) from the excavation preciding San Francisco Trans Bay Transit Center, 2019

Att tänka i rum och att där ta beslut tillsammans. Låta materialiteten, arkitekturen det begränsade formatet – rum, tid och kontext leda oss. Fotografiet med dess format, platthet, hålighet och dåtid. Skulpturen med sin omedelbara materialitet och närvaro. Att tänka i en samtidighet. Flytta, ställa, lägga. Material och fotografi i en rumslig relation. 

Arbetet vi visar på Vån:3 tar sin utgångspunkt i ett arkeologiskt assemblage. Vi har av Arkeologi Professor Doug Bailey vid San Francisco State University fått ett paket med artefakter från utgrävningar som föregått den senaste utbyggnaden av San Francisco Trans Bay resecenter. Uppgiften vi fått är – att med utgångspunkt från assemblagets råmaterial skapa nya verk. Dessa verk kommer bli del av en installation på Santo Tirso Internationell Museum of Contemporary Sculpture, Portugal mars 2020.  

För GIBCA Extended visar vi fotografi på det oöppnade assemblaget. En fram och en baksida. Monterade på vardera sida av en väggkonstruktion. Det överblivna materialet från bygget återanvänds och integreras. Det blir ett autonomt assemblage 

där allt är inneslutet och upptaget i verket. En del i en större väv där behållaren av artefakter, det oöppnade arkeologiska assemblaget . Spill och rester från konstruktioner, relationer och symbioser. Vi lånar och återbrukar – dekonstruerar och uppför nytt. 

Med titeln Skymmer och ser vill konstnärerna påvisa en aktivitet som är kopplade till bådas arbeten. Skymmer kan tala om något som är dolt. Där mening finns bakom det dolda. Av- saknaden av subjekt gör det mångtydigt i all sin enkelhet – är det något som skymmer, eller någon? Rent av jag själv? Ser talar om viljan att studera, att ge akt på detaljer. Samband och orsak. Att ge sig in i det materiella i materialet. Att se meningen i det som står framför. Bok- stavligen. För Jenny Magnusson och Patrik Elgström är alltid rummet utgångspunkt för verkens tillblivelse och presentation. Verken görs alltid för den specifika platsen där de samverkar inbördes i mötet med arkitektur. De utställda verken bär alltid på en individuell berättelse

som möts i rummet och något ytterligare uppstår. Författare Fredrik Nyberg bidrar med ett pågående textprojekt som tar sin utgångspunkt i Skymmer och ser. Det är en text som skrivs, som skrivs om och som då och då framförs i utställningsrummet.

I utställningen Skymmer och ser vill konstnärerna pröva och se vad händer i mötet mellan fotografiets materialitet och skulpturernas realitet.

Med titeln Skymmer och ser vill konstnärerna påvisa en aktivitet som är kopplade till bådas arbeten. Skymmer kan tala om något som är dolt. Där mening finns bakom det dolda. Av- saknaden av subjekt gör det mångtydigt i all sin enkelhet – är det något som skymmer, eller någon? Rent av jag själv? Ser talar om viljan att studera, att ge akt på detaljer. Samband och orsak. Att ge sig in i det materiella i materialet. Att se meningen i det som står framför. Bok- stavligen. För Jenny Magnusson och Patrik Elgström är alltid rummet utgångspunkt för verkens tillblivelse och presentation. Verken görs alltid för den specifika platsen där de samverkar inbördes i mötet med arkitektur. De utställda verken bär alltid på en individuell berättelse

som möts i rummet och något ytterligare uppstår. Författare Fredrik Nyberg bidrar med ett pågående textprojekt som tar sin utgångspunkt i Skymmer och ser. Det är en text som skrivs, som skrivs om och som då och då framförs i utställningsrummet.

I utställningen Skymmer och ser vill konstnärerna pröva och se vad händer i mötet mellan fotografiets materialitet och skulpturernas realitet.

SKYMMER AND SER is an ongoing concept by the artists Jenny Magnusson and Patrik Elgström. Adjacent to a choreographic practice, SKYMMER AND SER work with spatiality, perception and materiality. For three days in June, Jenny and Patrik eplore Weld’s room. Every day at 2 pm they change perspectives, ideas and rebuild.

We use the gallery, the institution, the space to make instant decisions together. In a series of performative movements, we examine the possibility of thinking together, making decisions, in the moment by moving photography, exchanging material, posing in relation. Stack, tilt, lay. Architecture, materiality, the limited format of space, time and context lead us.

 

Jenny Magnusson (born 1970) is educated at the Valand Art Academy and Patrik Elgström (born 1966) at the School of Photography (HFF), both active in Gothenburg. Together they have exhibited at Gallery Jochen Hempel and Künstlerhaus Bethaninen in Berlin, where Patrik Elgström was the IASPIS scholar 2014-15, Värmlands museum in Karlstad, and Ystad Art Museum 2014, Blue Star Contemporary Art museum in San Antonio Texas 2016, Konstepidemin Göteborg and Gallery Rostrum Malmö 2017, Riss (e) in Varese Italy and Hemma Hos in Gothenburg 2018. Most recent in Stockholm was with their joint exhibition SKYMMER AND SER at the Royal Academy of Fine Arts 2019. Patrik Elgström will show the work GIHON RIVER at CFF Stockholm February 2020. Jenny Magnusson is represented by Galleri Fagerstedt in Stockholm. In May, they will be exhibiting at PLATFORMS PROJECT Independent Art Fair Athens Greece.

SKYMMER OCH SER (ELTAKAR ÉS LÁT)

Jenny Magnusson szobrászattal, Patrik Elgström fotózással foglalkozik.

Munkásságuk közös vonása, hogy műveik központjában az anyag, a tér és az építészet áll. Egy feltárás, amely a néző és a saját mozgásának helyhez és a tárgyakhoz való viszonyát kutatja. A címmel a művészek mindkettőjük munkájára utalnak.

SKYMMER (ELTAKAR) valami nem látszó, rejtett dologra utal. Ahol a rejtett dolog mögött üzenet van. Az alany hiánya ezt a maga egyszerűségében többértelművé teszi, valami eltakar valamit vagy valakit? Esetleg én vagyok az aki eltakar? SER (LÀT) a részletek megfigyelésének, tanulmányozásának szándékáról szól. Összefüggésekről és okokról. Belemerészkedik az anyag materialitásába. Mutatja az előttünk levő dolgok jelentését. Szó szerint…

A tér a kiindulópontja az alkotások születésének úgy mint azok bemutatásának is. Az adott helyszínre készülnek, ahol kölcsönhatásba lépnek az építészettel. A kiállított munkák mindegyikének saját története van, melyek a térben találkoznak. Valami új dolog keletkezik.

Jenny Magnusson e Patrik Elgstrom lavorano rispettivamente con la scultura e con la fotografia. Questa mostra si concentra su temi centrali nelle loro pratiche: materialità, spazialità e architettura. Si tratta di un’esplorazione dello spettatore e dei propri movimenti in relazione al luogo e all’oggetto.

Con il titolo, gli artisti indicano un’attività strettamente legata al loro lavoro: SKYMMER allude a qualcosa che è oscurato; dove il significato sta dietro ciò che è nascosto. Ambiguo in tutta la sua semplicità. C’è qualcosa che nasconde qualcos’altro? Sono io che lo nascondo?
SER riguarda il desiderio di guardare, studiare, notare i dettagli; collegamenti e cause. Avventurarsi nella materialità del materiale per vedere il significato in ciò che ci sta di fronte. Letteralmente.
Lo spazio è inteso come punto di partenza per la costruzione delle opere; esse sono concepite per il luogo specifico e interagiscono con l’architettura. Ogni opera è intrisa di storie individuali che si incontrano nello spazio e così un ulteriore fattore di senso sorge.

– Så; vad är Hemma hos? Det är ett Pop up galleri för en dag hemma hos mig, Sara-Lo af Ekenstam.

– Vad händer när man som utställare måste förhålla sig till någons hem? Är konst gjord för ett gallerirum eller en konsthall, det offentliga rummet ? Jag hoppas att jag genom att bjuda in konstnärer att ställa ut i mitt hem kan skapa intressanta möten och öppna för nyfikenhet och samtal kring konsten.

Jenny Magnusson och Patrik Elgström arbetar med skulptur respektive fotografi. För vår medverkan i Hemma hos visar vi ett arbete som knyter an till ett tidigt gemensamt projektfrån 2009 Barnvagnspromenader – Aktioner i stadsrummet. Det var det vardagliga familjelivet som gav förutsättningen för arbetets karaktär i avseende på tid. Att ta den tid man fick. Utifrån kamerans rum gjorde Jenny o Patrik tillfälliga skulpturer som lämnades kvar som ett klotter i staden eller som reducerats till enbart handling. I denna utställning/händelse/ tidszon som Hemma Hos Sara-Lo nu erbjuder under en dag återvänder/återanvänder Jenny o Patrik sig av den frihet som den begränsade tiden kan generera. Omvända press till katapult. Att ta den tid man får och laborera med den. Undersöka en rumslighet med hjälp av en annan. Titeln är Skymmer o Ser och är en del i en serie där Patrik o Jenny utforskar materialitet, rum och arkitektur.

Galleri Rostrum presenterar här stolt SKYMMER OCH SER:3 med Jenny Magnusson och Patrik Elgström från Göteborg. De arbetar med skulptur respektive fotografi. Utställningen kretsar kring tematik som är central i bådas konstnärskap; materialitet, rum och arkitektur. En undersökning av betraktarens och den egna rörelsen i relation till plats och ting.

Med titeln SKYMMER OCH SER:3 vill konstnärerna påvisa en aktivitet som är kopplade till bådas arbeten. SKYMMER kan tala om något som är dolt. Där mening finns bakom det dolda. Avsaknaden av subjekt gör det mångtydigt i all sin enkelhet – är det något som skymmer, eller någon? Rent av jag själv? SER talar om viljan att studera, att ge akt på detaljer. Samband och orsak. Att ge sig in i det materiella i materialet. Att se meningen i det som står framför. Bokstavligen. För Jenny Magnusson och Patrik Elgström är alltid rummet utgångspunkten för verkens tillblivelse och presentation. Verken görs för den specifika platsen där de samverkar inbördes i mötet med arkitektur. De utställda verken bär på en individuell berättelse som möts i rummet och något ytterligare uppstår.

I utställningen SKYMMER OCH SER:3 undersöker konstnärerna vad som händer i mötet mellan fotografiets materialitet och skulpturernas realitet.

Välkommen på Vernissage lördag 14 oktober kl 12-16. Konstnärerna kommer att närvara.

Utställningen pågår t.o.m. 5 november.
Utställningskommissarier: Carina Stankovich och Maria Lavman Vetö

Ur Fredrik Nybergs Textperformance på Konstepidemin OM SKYMMER OCH SER

Jag fick själv bestämma formen för detta och bestämde mig för att arbeta med tre stationer. Detta rum är station 1. Station 2 är det inre rummet och station 3 det lilla rummet.

På varje station kommer samma sak hända. Jag kommer först spela ett stycke musik. Jag kommer läsa en text och jag kommer slutligen ställa en fråga. Frågan är kanske riktad till Jenny och Patrik men ni behöver inte – om ni inte vill – känna något krav att svara. Det viktiga för mig var formulerandet av frågan.

Musiken jag kommer spela kommer från Mika Vainios skiva Kantamoinen.

Mika Vainio är kanske mest bekant som ena halvan av duon Pan Sonic och jag har under framtagandet av det textmaterial jag snart kommer läsa lyssnat intensivt på just denna skiva. Musiken blev ett sätt att betrakta det jag i dessa tre rum betraktande. Musiken blev en slags akustisk optik.

13Festivalen startades 2015 av Anna Carlson och Jill Lindström som ett försök att skapa en plattform och en scen för performance konst i ett utvidgat fält. En gränsöverskridande scen där bildkonstnärer, musiker, ljudkonstnärer,skådespelare, dansare m.fl.  kan mötas. Det som knyter dem samman är ett gestaltande som kan betraktas som performativt. Såväl etablerade konstnärer som studerande är välkomna att framträda.

13Festivalen started in 2015 by Anna Carlson and Jill Lindstrom as an attempt to create a platform and a venue for performance art in an enlarged view. A cross scene where both visual artists, musicians, sound artists, actors, dancers etc.  can meet. What ties them together is an expression that can be seen as performative. Both established artists and students are welcome to perform.

Over the past years Patrik Elgström has been working with the project BLOCKING. It is a photographic work in the area along the river Göta Älv, which divides the Swedish city Gothenburg. The work is a subjective, spatial depiction of an area with a historical and material value that is growing and changing over time. It is an area where the center and periphery are shifting and re-shaping, where power and gaze holds the future. My starting point in BLOCKING THE RIVER is to focus on what is in the way, what is blocking the view, what is obscuring our contact with the river rather than something that is a classic photographic motif such as a view or portrait.

 

Jenny Magnusson’s works with sculpture and installations. The space and place are the determining factor for realisation of work. I work with everyday material and thing, throe my archi- ve. Seeking a precise relation between objects, things and ma- terial and their position inside the space. My working material are pieces of sculptures more than parts of a specific history. The material are never fix to a certain sculpture, only in that specific place during that particular time. The consequence of this working order is that there are no existing and reedy sculp- tures and works to be seen. Only during the moment, in that place, when I decide that this is now a sculpture. A peace. The work emerges in that place. At that moment. In the situation. In an oscillating moment where work emerges and dissolves in new constellations.

Jenny Magnusson utgångspunkt för hennes arbete är arkivet, att återvända och återanvända. Skulpturerna görs alltid på plats som en del i en balanserande installation. Hon arbetar med platsspecifik skulptur och där laborerar hon med vardagliga ting. Objekt och material. I relation. Jenny ser ting och objekt som enheter eller moduler än som bärare av historia. Hon söker en exakthet mellan objekten och dess position i rummet. Beståndsdelarna i verken är ejvigda för den specifika skulpturen, endast till platsen vid det tillfället, under den tiden. Skulpturen uppstår på plats, som ett stopp i en pendlande rörelse där verk uppstår och upplöses och sedan bli till i nya konstellationer. Jenny Magnussons verk ställer frågor om tingens förgänglighet, hur vi använder dem och om akten att göra och se.

Patrik Elgström arbete med foto har sin utgångspunkt i det vardagliga. De senaste åren har jag arbetar med SKYMMER ÄLVEN. Det är ett fotografiskt arbete i området längs med Göta älv som delar staden Göteborg. Området där älven skiljer och separerar staden från landet. Det är en subjektiv geografisk gestaltning av ett område som har ett historiskt och materiellt värde som växer och förändras över tid. Där centrum och periferi förskjuts och omskapas. Där makt och blick skapar framtid. Min utgångspunkt i SKYMMER ÄLVEN är att fokusera på det som står i vägen. Det som skymmer kontakten med älven. Snarare än något som utgör ett fotografiskt motiv så som en vy eller porträtt. Det blir väggar. Ytor som blir material. Obstruktioner. Jag fotograferar skuggor och gör det till fotografiskt svart. Mitt fotografiska arbete är som en rörelse på en mycket liten och bestämd yta.

Conversations – To see and to endure

We, Jenny Magnusson, Patrik Elgström and Katarina Andersson Winberg have met regularly for about a year in each other’s studios for conversations about our art, in order to further investigate our artistic practices, to explore any kinships and differences and to put into words the moments of the artistic process that are elusive. The starting point for us has been the learning experience; that we via the meeting of each other’s practices make visible how we see and what our concerns and approaches are.

The idea was not from the beginning that we would exhibit our work together, but an opportunity came up here in Gothenburg at PS Gallery in January-February 2013. We see this exhibition as an extension of our conversations and a possibility for us to practically test our works and artistic expressions against each other, as well as it will be an opportunity to share our concerns with a wider community. In Gallery PS we will show new works that in one way or another have taken form in relation to our conversations.

We have recently invited Niclas Östlind, PhD student at Valand Academy, University of Gothenburg, to our conversation and he will write a text with these as a basis. The text will be presented in connection to the exhibition. For us it is important that he does not have the role as a curator of the project, but is a member of the group as an active participant. In connection to the exhibition, we will hold a seminar at the Valand Academy, Gothenburg University, with Niclas Östlind as moderator, which will focus on dialogue as part of creative processes, what may be specific of each media and how the artistic practice may relate to the curatorial.

Jenny Magnusson utgångspunkt för hennes arbete är arkivet, att återvända och återanvända. Skulpturerna görs alltid på plats som en del i en balanserande installation. Hon arbetar med platsspecifik skulptur och där laborerar hon med vardagliga ting. Objekt och material. I relation. Jenny ser ting och objekt som enheter eller moduler än som bärare av historia. Hon söker en exakthet mellan objekten och dess position i rummet. Beståndsdelarna i verken är ejvigda för den specifika skulpturen, endast till platsen vid det tillfället, under den tiden. Skulpturen uppstår på plats, som ett stopp i en pendlande rörelse där verk uppstår och upplöses och sedan bli till i nya konstellationer. Jenny Magnussons verk ställer frågor om tingens förgänglighet, hur vi använder dem och om akten att göra och se.

Patrik Elgström arbete med foto har sin utgångspunkt i det vardagliga. De senaste åren har jag arbetar med SKYMMER ÄLVEN. Det är ett fotografiskt arbete i området längs med Göta älv som delar staden Göteborg. Området där älven skiljer och separerar staden från landet. Det är en subjektiv geografisk gestaltning av ett område som har ett historiskt och materiellt värde som växer och förändras över tid. Där centrum och periferi förskjuts och omskapas. Där makt och blick skapar framtid. Min utgångspunkt i SKYMMER ÄLVEN är att fokusera på det som står i vägen. Det som skymmer kontakten med älven. Snarare än något som utgör ett fotografiskt motiv så som en vy eller porträtt. Det blir väggar. Ytor som blir material. Obstruktioner. Jag fotograferar skuggor och gör det till fotografiskt svart. Mitt fotografiska arbete är som en rörelse på en mycket liten och bestämd yta.

Jenny Magnusson utgångspunkt för hennes arbete är arkivet, att återvända och återanvända. Skulpturerna görs alltid på plats som en del i en balanserande installation. Hon arbetar med platsspecifik skulptur och där laborerar hon med vardagliga ting. Objekt och material. I relation. Jenny ser ting och objekt som enheter eller moduler än som bärare av historia. Hon söker en exakthet mellan objekten och dess position i rummet. Beståndsdelarna i verken är ejvigda för den specifika skulpturen, endast till platsen vid det tillfället, under den tiden. Skulpturen uppstår på plats, som ett stopp i en pendlande rörelse där verk uppstår och upplöses och sedan bli till i nya konstellationer. Jenny Magnussons verk ställer frågor om tingens förgänglighet, hur vi använder dem och om akten att göra och se.

Patrik Elgström arbete med foto har sin utgångspunkt i det vardagliga. De senaste åren har jag arbetar med SKYMMER ÄLVEN. Det är ett fotografiskt arbete i området längs med Göta älv som delar staden Göteborg. Området där älven skiljer och separerar staden från landet. Det är en subjektiv geografisk gestaltning av ett område som har ett historiskt och materiellt värde som växer och förändras över tid. Där centrum och periferi förskjuts och omskapas. Där makt och blick skapar framtid. Min utgångspunkt i SKYMMER ÄLVEN är att fokusera på det som står i vägen. Det som skymmer kontakten med älven. Snarare än något som utgör ett fotografiskt motiv så som en vy eller porträtt. Det blir väggar. Ytor som blir material. Obstruktioner. Jag fotograferar skuggor och gör det till fotografiskt svart. Mitt fotografiska arbete är som en rörelse på en mycket liten och bestämd yta.